Du och ljuset i mitt liv
Jag vandrar på min stig.
Jag vandrar på stigen i mitt liv.
Så många hinder som jag hittils har stött på.
Så många fler jag kommer att få.
För att underlätta problemen behövs en vän.
En vän som säger: Hej! Vill du va min vän?
Vill du va min vän och vandra tillsammans med
mig på delar av min stig?
Jag hade en gång en sådan vän.
En vän som log mot mig, för att jag var jag.
En vän som tog min hand och sa:
Ja jag vill gå med dig, om du går med mig!
Varför försvann du?
Varför lämnade du mig kvar här?
Nu står jag här ensam, på stigen i mitt liv.
Stigen leder mig på små stigar.
Men varje stig är mörk, åt varje håll
och i varje vrå är allting mörkt.
Det ända som nu finns kvar är mörkret i mit liv.
Varför blev jag lämnad kvar här?
Varfrö försvann du och ljuset i mitt liv?
Det är för mycket tankar just nu. Vem är du? Känner jag dig? Jag vet inte om jag kan svara på den frågan längre?
