Lugn och tacksamhet
I dig finns allt.
I dig finns du och vi.
I dig finns mina tankar, mina drömmar, hela mitt jag.
Du är den vackra snön som glimmar i den kalla vinternatten.
Du är den spirande knoppen på vårens första buske.
Du är solen och vinden som skänker värme och liv, som vaggar den vackraste sommar äng till ro.
Och du är det vackra trädet som även efter att ha tappat all sin hösts vackra blad, står starkt och ståtligt kvar.
Du finns här i allt för mig.
Du stärker mig när jag förlorar mitt hopp.
Du älskar mig även när jag inte trodde det var möjligt.
Även i mina mörkaste stunder finns du där som ett ljus i mitt mörker, och du lyfter upp mig i din famn när mina ben inte längre bär.
Men även i de bästa stunder finns du här för mig, finns du här med mig.
Du gläds med mig, du skrattar med mig, men aldrig åt mig.
Du visar på vad sanna kärlek och vänskap verkligen är.
Tack Gud för att du alltid finns där, även när mina ord inte räcker till och jag tvivlar.
Tack Gud för att du alltid finns hos mig.
Amen .
Snart har hela lovet gått igen... Hm.. undra vart det har tagit vägen egentligen?
Nått bra har man väll hunnit med iallafall hoppas jag!
Va i kyrkan förra veckan. Jag var lite tidig så jag passade på att sita och fundera och skriva lite. Det var jätte skönt att bara få fyllas av lugn och stillhet. A kom fram och frågade om jag ville hjälpa tillatt dela ut nattvard. Jag brukar tycka att det är lite , ja nästan läskigt, jag är så rädd för att säga fel eller råka spilla på någon. Men det gick bra! Det var skönt att känna att jag klarar av det utan att vara rädd. Hade det inte varit hon så hade jag nog sagt nej, igen.
