Grått, med en svag nyans av ljus
Som lövets sista virrvlande färd mot den kalla marken, lika tyst är ensamheten i min själ.
Som tåren som faller ner för min kind, lika tyst längtar jag efter lyckan igen.
Allting är inte vad det borde vara längre. Jag som trode att jag kommit ur dethär! Att jag på ett visst plan hade kommit över det! Visst att det är en sådan sak som säkert kommer att finnas med en lite grann, hela tiden, troligtvis jämt. Men inte såhär. Den här fasen trode jag att jag hade lämnat.
På måndag infaller iallafall det fruktade mötet med mina föräldrar, läkare och sköterska på sjukhuset. Jag vet ärligt talat inte om jag orkar det! Nu kommer allting att tas upp. Alla värden, all mat, alla tankar. "Är det verkligen sant? Känner du verkligen såhär eller hittar du på? Ljuger du för oss? Stämmer det du säger?" Jag vet att alla dessa frågor och mer där till kommer att komma upp! Det käns ändå som en lite tröst att U kommer vara med, hon kommer att vara där bara för min skull! Orkar inte jag prata så får hon ta över.
Blä!!!!
Det ska bli skönt när det här är över! Men då börjar fortsättningen på det hela, och det komemr inte att vara en dans på rosor. Det kan jag lova. Men det är väll så livet är ibland. Jag bara önskar att det inte vore så ofta!
Och samtidigt som ångesten och tankarna vrider om hela mig så finns det ett liten strimma av ljus och förhoppning! Jag hoppas att han vet om det, även om jag inte vågat säga någonting till honom än. Just nu är det hans röst, telefonsamtal och sånger som håller mig på bärande plan. Undrar hur det hade sett ut om jag inte fått kontakten med dig? Troligen mycket värre.
Nu börjar tankarna bli för många igen! Jag behöver ett telefonsamtal och lite glädje för att orka resten av kvällen. Så det är bäst att jag går och letar rätt på telefonen!
/ S
Vännen, det verkar vara en väldigt bra person d har hittat som gör dig så glad och lugn!
Jag hoppas att mötet har gått bra, och jag tänker på dig ska du veta! Jag är övertygad om att du kommer må bra igen snart, det är en lång väg att gå och du kommer att klara det! Det är jag alldeles övertygad om.
Nu är det bara dryga två veckor kvar tills jag flyttar hem, sen får vi ses.
Ja! Han är verkligen jätte trevlig! Hoppas att mina perngar komemr räcka så att jag kan träffa honom i sommar!! Tack för att du tror på mig! Det betyder mycket ska du veta! Ja det måste viverkligen!
jag tror på dig, alltid. jag ska hålla dig i handen hela vägen. och när du är stark nog att gå utan stöd, ska jag stå precis bakom, och ta emot om du faller. du är aldrig ensam. ta hand om dig, lillan. kärlek
